På Olivers sjuårsdag förflyttas han
till ett barnhem som bara har hand om pojkar. Där är det mörkt och kallt och om
dagarna får de arbeta hårt och länge med att ta isär hoptvinnade rep med hjälp
av en spik. Det verkar som början av februari och det är kallt där de sitter
med tunna kläder och frusna fingrar. De får en portion tunn välling varje dag som
de får äta vid långa, bord av mörkt trä. De som bestämmer i barnhemmet sitter i
samma rum, vid ett högre bord och äter betydligt mer än de behöver – förmodligen
för att visa hur mycket värdigare de är än pojkarna de tar hand om. Barnhemmet
ser väldigt fattigt ut - och pojkarna får inte ens lov och sova i ordentliga
sängar – även om männen som har hand om det förmodligen är betydligt rikare.
Oliver blir efter en lottdragning
bland några pojkar tvungen till att gå fram och be om en portion till, men han
blir strängt utskälld och skickas till en begravningsentreprenör vid namn Mr.
Sowerberry där han blir lärling.
Mr. Sowerberry bor i ett ganska litet
hus som man inte ser så mycket av egentligen. Rummen är ganska mörka, många av
möblerna är intensivt mörkbruna och det ligger saker lite varstans. Oliver blir
behandlad bättre än på barnhemmet, men han blir fortfarande snäst åt,
kommenderad att göra saker hit och dit och han får sova i källaren.
Efter ett tag får han bli själasörjare under
begravningar istället eftersom Mr. Sowerberry vill ha användning av hans
sorgsna ansiktsuttryck, men efter att ha blivit slagen av Mr. Sowerberry på
order av hans fru och fått elaka ord och pikar från en annan, äldre lärling vid
namn Noah får Oliver tillslut nog och rymmer.
På väg mot London träffar han på
Dodger, en pojke i ungefär samma ålder som han själv. Han får följa med honom
hem till Fagin, en fattig gammal man som tar hand om en mindre grupp pojkar i
utbyte mot att de själ från de rikas fickor, och ger bytet till honom.
Huset
de bor i är ganska fult och rangligt med få fönster och utan utsmyckning på
väggarna. Det kommer knappt in något ljus, där finns inte så många lampor och
hela byggnaden känns väldigt kylig och smutsig – jag tror inte direkt att någon
bryr sig om att städa.
Dodger
tar med Oliver ut till London för att lära honom yrket som ficktjuv. Han smyger
fram och själ en plånbok från en rik man, men Oliver får skulden och tas till
en domare i staden.
En rik
herre vid namn Mr. Brownlow hittar honom när han är sjuk och beslutar sig för
att ta med honom hem för att hjälpa honom friskna till.
Men han
upptäcker att han tycker om Oliver, och låter honom stanna kvar. Huset är ljust
och öppet och har ett rymligt vardagsrum med bokhyllor som täcker alla väggar.
Trädgården är stor och välvårdad och hela platsen känns alldeles ljus.
Men när
Oliver beger sig till staden för att lämna tillbaka böcker på order från Mr.
Brownlow får Nancy – som bor med Fagin och pojkarna – tag i honom och tar med
honom tillbaka till Fagin mot hans vilja.
Fagin
är ganska egoistisk som utnyttjar pojkarna till att stjäla för att sedan
behålla allting för sig själv, men han verkar ändå bry sig om deras välmående
och hälsa, vilket gör honom lite svår att få grepp om.
Hos
Fagin behöver Oliver aldrig buga eller ursäkta sig, för Fagin har ingenting att
bevisa när de båda två i stort sätt hör till samma grupp i samhället. Fagin är
inte så förnäm av sig, vilket man kan se bara genom att slänga en blick på hans
trasiga kläder, smutsiga ansikte och trassliga hår.
Nancy
är den enda flickan som bor i huset och hennes bakgrund får man inte veta så
mycket om – vilket jag kan tycka är lite synd eftersom det då blir svårare att
bry sig om henne när hon sedan år en viktigare roll i den senare delen av
filmen.
Hon är
till synes blek, ganska mager och ger ett intryck av en som sitter tyst och
vill hålla sig utanför alla problem, men hon är ändå väldigt modig som offrar
sitt liv för att Oliver ska få komma tillbaka och bo hos Mr. Brownlow.
Oliver
själv är liten till växten och väldigt tystlåten, vilket är ganska förståeligt
när han blivit skälld på och slagen större delen av sitt liv. De som tagit hand
om honom under de första åren har varit rika, hjärtlösa män som inte brytt sig
om honom och skrikit att han förtjänar att bli hängd.
Om man ska få ut någonting positivt av
det här är det att han faktiskt fick komma tillbaka till Mr. Brownlow till slut
och att han kommer växa upp med fler livserfarenheter och med mognare syn på
livet än vad de rika skulle kunna drömma om.
Jag tror att budskapet med boken är
att det är idiotiskt att behandla människor utefter hur mycket pengar de har
och att det är åsikter och värderingar som spelar störst roll i slutändan. Det
är så otroligt korkat, rent i allmänt, att döma folk efter saker de inte kan
hjälpa. Men det är minst lika korkat att döma någon för tidigt utan att ge dem
en chans att bättra sig, och det är här Fagins lite kluvna personlighet kommer
in. Han är egoistisk, snål och lurar andra till att uträtta brottsliga
handlingar han själv är inkapabel till, men han vill ändå väl och i slutändan
verkar han ångra sig och får dåligt samvete innan han ska hängas – vilket
kanske bara har att göra med att han är rädd för vad som kommer hända honom
efter döden, men vem skulle inte vara det? – och skänker Oliver sitt skrin med
värdesaker.